Höstformuleringar
Nu har hösten infunnit sig i bygden och kylan gör sig påmind. Framförallt på morgonen då jag tar mig till tåget. Dock har jag fått för mig att det regnar betydligt mer i Borås, vilket i och för sig kvittar då jag drabbas av båda delarna dagligen. Regn och kyla är ingen bra kombination för mig. Jag längtar till värmen och drömmer om att få lite sol. Storytel har nu blivit min morgon trogen och just nu lyssnar jag på Stieg Larsson trilogin, ett antal timmar senare är jag inne på sista boken. Jag rekommenderar varmt att läsa dem igen, det är så många härliga språkliga nyanser som visar sig när man ger boken tid. Att lyssna på boken gör att jag samtidigt kan sitta och skriva eller något annat. Om man inte läst trilogin tidigare rekommenderar jag den varmt. Det sorgliga är att Stieg dog i en hjärtinfarkt 2004 och inte kan ge ut fler böcker. Det debatterades vilt när boken kom huruvida Stieg skrev boken själv eller hon gjorde det med hjälp av sin sambo Eva Gabrielsson. Jag lyssnade på sommarpratarna med henne i somras och upplevde henne som väldigt sympatiskt. I ett inslag kort efter Stiegs bortgång berättade om hur hon och Stieg tävlade om vem som skulle få sitta skönt i kökssoffan och skriva och hur hon varit med och bollat idéer med stig under hans skrivande med milenniumtriologin. Att hon är arkitekt kan jag tycka mig skönjas i Stiegs miljöbeskrivningar. När jag läser böckerna blir jag själv triggad att börja skriva, tankar på skrivarkurs har åter igen gjort sig påmind och jag undrar om det är någon därute som vet någon bra och givande? En emotionell roman har varit mina funderingar, att få klä sina känslor i ord kan både vara skrämmande och förlösande. Jag har börjat med stolpar och mind-map för längesedan men nu känner jag att det hade varit god tid att återuppta skrivandet. Då hade det förresten passat väldigt bra med en mac att skriva på. Å vad det känns skönt att skapa sig behov!
Olle och Britt

Olle och Britts skönhetsömn

En liten beldingtonterrier var och hälsade på oss på skolan, jag börjar bli en djurvän av rang!
Välkommen Elton
Igår träffade jag guldklimpen Elton. Så oerhört lten och ändå vägde han över 3000 gram. När jag och min tvillingsyster föddes 7 veckor för tidigt vägde vi runt 1500 gram så vi måste vart pyttesmå i jämförelse. Man kan inte sluta titta på Elton, han var helt ljuvlig. Storebror Albin är också helt underbar, det måste kännas lite ovant för honnom attt dela den tidgare odelade uppmärksamheten. Surrdegskedjebrevet Herman har också gästat oss i veckan och han smakade riktigt gott efter allt matande. Höstens intåg har inte gått obemärkt förbi vilket i och för sig kan vara ganska mysigt, dock inte klockan halv sex på morgonen. 
Stolt mor, mormor, jag och det nya livet Elton!
Stolt storebror och mamma Sofie
Kajsa kan som jag inte sluta stirra på Elton. Tick Tack...
Storytel goes finistere



Skriva
Nu påmorgonen har jag satt igång inspirationen och börjat skriva igen. Det var ett tag sedan sist men nu känns det som rätt tid för detta. Tågresorna utnyttjar jag till datorarbete men jag skall försöka vika några minuter år att reflektera och skriva. Inga krav inga riktlinger, bara massor av ord som poppar upp ur mitt inre. Det är skönt att göra en diskrensning och få ner allt på prent. Betydligt bättre än Ctrl/Alt/Del. ![]()
![]()
Socialhelg & söndagsbarn


Cykelbot
Nu har jag skaffat mig ett smidigt komplement till pendlandet nämligen två cyklar, en för att rulla ner till stationen i Varberg på morgonen samt en som jag med tåg fraktat till Borås för att hjälpa mig till jobbet. Tågresan med cykeln gick mycket smidigt, vi fick en egen kupé jag och min röda springare. Endast 30 kr kostade kalaset. När jag kom hem i eftermiddags hade jag dock fått en "cykelbot" på min Varbergscykel. Man fick tydligen inte parkera cyklarna framför Pressbyrån. Men vad tror de egenligen när man swishar ner till stationen 05.55, är man inte då värd att ställa cykeln nära och unna sig en god kopp kaffe i farten? Nåväl inga pengar krävdes för felparkeringen och en fin klisterlapp fick jag. De kanske kan återanvändas vid tillfälle.... Imorgon skall jag försöka knö mig in på cykelparkeringen.
Nu blir det några avsnitt True Blood innan sömnen träder in. Godnatt!


Kaffeminnen
Den 18 augusti för 59 år sedan togs kafferansoneringen bort. Detta tänker jag hedra genom att berätta om några kaffeminnen. När kaffe för första gången kom in i mitt liv var jag 17 år, jag arbetade extra som semestervikarie i hemtjänsten och blev gång på gång bjuden på kaffe när jag varit inne hos någon vårdtagare och hjälpt till. Det var framförallt ett par som jag hjälpte som varje gång trugade på kaffe och en vacker dag när jag dammsugit och fixat (läs, handlat fast man inte fick utföra sådanna tjänster) hade lite tid över. För ofta var det så när man kom till de gamla att de redan själva hade städat en del för att hinna med att fika när man fick besök. Idag bjöds det på wienerbröd och kaffe. Jag tackade nej första gången, men när kvinnan tittade på mig och trugade kunde jag bara inte säga nej. Jag blev het enkelt fast i kaffeträsket på trugartåren och många koppar har det blivit sedan dess. Ett annat minne jag har är när jag och min vän Carro något år senade arbetade på samma arbetsplats. Partena Clean. Vi var stolta morgonpigga städare på kvantum. På helgerna hände det att vi gick ifrån att vi hade varit ute och svirat direkt till jobbet Kvantum och städade. Hade man haft lika mycket flyt som kvantum- Magnus och fortsatt på den inslagna vägen hade jag kanske idag varit chef över golvkosmetoligerna i hans imeprium. Varje gång i vi städat klart lufsade vi ner till cafe Snckan som det hette på den tiden och tog oss några koppar kaffe. Det blev många koppar, det var inte fett i kassan på den tiden och påtåren var gratis så framåt lunch var det många ungdomar som hängde på Snäckan och rökte, spelade kort och drack kaffe. På Växjö öniversitet där jag sedan puggade blev jag ytterligare fast i kaffeträsket inte minst när jag tilsammans med en kursare skrev min C-uppsats. Starkt kaffe i pressobryggare bjöds det på hemma hos Nina när jag kom på morgonen. När jag efter mina studier började arbeta på en skola i Varberg erfor jag de värsta kaffekopparna i mitt liv. Kaffet smakade olja och var i stort sett fostefördrivande i kaffaktären. Men trots detta blev det många koppar. Min far är också en sann kaffedrickare, varje gång man är hemma hos dem finns det ofast en termos kaffe att smutta på. Genom åren har jag också samlat å mig en del kaffemaskiner. En perkulator, diverse pressobyggare, En arabisk kaffekokare samt snabbkaffe finns tillgängligt likså den vanliga hederliga kaffebryggaren som oftast används. Vårt hushåll har också kompleterats med en café pronto som sabbt och enkelt värmer mjölk till en god latte. Just nu sitter jag på pendeln till Borås och längtar efter kaffet som Leif satt på lagom tills man entrar arbetet. Tänk för 59 år sedan var det ransonering på kaffe och nu är det en av de laster man ser fram emot på dagarna. Det finns många härliga minnen kopplat till kaffetåren och detta var några av mina.



Sista semesterdagen
Ja då har en hel sommar swishat förbi, det känns lite konstigt. Denna sommar har varit lite annourlunda då den inleddes med flytt och en massa fixande. Vanligtvis brukar jag försöka lugna ner mig första veckan för att sedan hålla det på den nivån. Trots allt flyttstök infann sig lugnet relativt snabbt och nu känns de hur skönt som helst att ha en färdig lägenhet att leva i. Lite strandväder har vi också fångat liksom en del löpträning/crosstraining. Pendlandet med tåg till Borås kommer jag att ta med ro. Jag har en massa bra arbetskamrater och elever och jag kommer försöka utnyttja tiden på tåget. Jag märkte när jag var uppe på jobbet en sväng i tisdags att tågresan verkligen gav en tid till reflektion. Det är inte alltid man hinner stanna upp och tänka men nu finns utrymme till det och det skall jag ta tillvara på. Måste bara fixa klart mina cyklar så jag kan rulla ner till stationen i Varberg vid 06.00 och senare rulla till jobbet. Idag har jag tänkt att jogga en sväng och senare gå och fixa till cyklarna. En annan sak som har hänt är att vi bestämt oss för att skaffa en Olle, en liten kattunge som bara är så söt. Kajsa kommer att plugga hemma på dagarna och då får både Kajsa och Olle en lekkamrat av rang. 
En hallinredning som peppar en 05.30 på morgonen!
Olle!
Sista pusselbiten...

900 bitar istället för 1000....

Provsmakningslunch!
Flyttartag
Idag har det varit flyttdags igen, inte för mig men för Åsa som idag fick nycklarna till sin våning i Grimeton. Sex lass senare packade vi upp pinaler och fixade lite. Den stora skruvardagen väntas imorgon då 24 paket från ikea anländer. En välförtjänt paus i poolen som får nyttjas av lägenhetsinnehavarna hann vi också med. När jag och Kajsa kom hem till lägenheten igen så var jag mäkta trött, detta var däremot inte Kajsa. Två vakna jobbnätter i rad hade nog gjort sitt för klockan kvart över tio satte fröken Mårtensson igång med storkok!!
Linsgryta och Kycklinggryta stod på menyn. Jag satt sällskapligt med i köket och lyssnade på en ljudbok och Googlade på de recept jag skall tillreda i veckan. Libanesisk Tabuleh och Thailändsk Sum tum (papayasallad). Dessa två anrättningar har jag njutit av mycket. Tabuleh var en stående rätt hos min kursare Nina som jag skrev min C- uppsats med. Det var starka cigaretter, starkt arabiskt kaffe samt diverse kulinarinska läckerheter som förtärdes under de tio intensiva veckor vi skrev. De första två krävdes avvänjning för men den sistnämnda kommer jag aldrig att sluta med. Sum Tum förtärdes under vår familjejulresa till thailand 2008 och när jag tänker på denna anrättning vattnas det i munnen.

Kajsas anrättningar (från tasteline)

Sum Tum och Tabuleh jumm!!!!
Varbergare igen
Då var man Varbergare igen vilket känns helt fantastiskt. Visst var Göteborg fint men när vi nu kommit i ordning så känns det het rätt. Den största delen av vårt sociala liv finns här och det känns skönt att kunna ta spontanfikor med vänner och träffa familjen mer. Vi har i stort sett kommit i ordning hemma, det enda missödet hittils var när jag ringde Telia idag och ville frågade hur jag skulle göra med digitalboxen till vår andra tv. Då fick jag reda på att Telias täckning inte är så bra där vi bor så vi endast kan ha en box till en tv. Ilandsproblem kanske, men har man två tv- apparater så vill man ju nyttja dem. Det kan ju inte vara så att de 2010 blivit sämre utbud i och med det digitala marknätet och det måste väl vara fler än oss som har två tv-apparater? Idag har de varit en såndär mysigt regning dag då man bara har kunnat vara inne och ha det fint. Dagen spenderades med Kajsa, Carro och Joel. Vi pusslad, fikade och surfade och joel passade på att inviga vårt nya musik/skrivar/gästrum. 

Premiärdopp

Inför premiärdoppet i frösakull
Midsommarpackad!
Då har midsommarafton flugit förbi i rasande fart. För min del så valde jag bort det traditionella midsommarfiandet till förmån för flyttbestyr. Fredagen bestod av en skön löptur och röjning hemma i lägenheten. Vid elvatiden på kvällen festade jag till det lite med en foköl och två bra filmer. Idag förgylldes dagen med lite sol i trädgården för att sedan återuppta det sista packandet och målandet. När jag skulle måla ventilluckan blev vi även varse om attt vi inte var de enda hyresgästerna. Ett virrvarr med halm och grenar fanns där inne. En sann djurvänn som jag är vräkte jag dem inte utan lät dem bo kvar. Besktningen är på torsdag och innan dess tänkte vi ha packat ner alla pinaler. Det känns fint att flytta hem till Varberg igen men det är några saker som jag kommer att sakna med Gamlestaden så som delikatessbutiken Rabaldi, Indiern och våra vänner i kvarteret. Det jag inte kommer att sakna är handgranaterna på restaurangerna och polishelikoptrarna som söker efter rånare. 
Rambaldi, ett ställe att sakna i Gamlestaden
Våra kombosar?
En liten smak av midsommar
Folkevakt & lekamrat

Vi hade väldigt kul i hundrastgåden idag!
